jag är inte den som bantar...

vet ni, jag har aldrig vägt så mycket som jag gör nu. jag vet inte om det är som folk säger att efter 25 går det bara utför eller om det är något annat, visst tycker jag att jag är mer godissugen nu och jag äter gärna större portioner än jag brukar. men jag är inte den som bantar. det har jag ju aldrig behövt göra. kläderna sitter snyggt i alla fall och kanske klär det min figur att inte se ut som ett streck?!
därför har jag istället bestämt att röra mer på mig. så from nu ska jag gå minst 8000 steg om dagen (med mitt stillasittande jobb är det faktiskt lite av en utmaning), jag ska träna två pass i veckan och jag ska försöka att inte kasta i mig godis såfort tillfälle ges. punkt! detta tror jag på - alltså att jag kommer må bättre av att göra såhär istället för att bara minska på portionerna som många verkar göra. jag blir ju ett monster när jag inte får mat. huh!
/S
jag är kvar där jag lämnade er.
påsken var som den var. familjen från skåne var här på gott och ont. det är alltid sååå kul att ha dem här men det är lika skönt att slänga sig i soffan när de har åkt. vi hann med allt ifrån släktmiddagar till dramaten till pedikyr till fikor och shopping. på tre dagar. och restaurang kungsholmen såklart. we like!
men hörrni, häng med mig här nu så lovar jag att hålla skenet uppe och blogga stenhårt!
er tillgivne Sofie
härliga helg

det har varit en otrolig helg. lagom dos umgänge, lagom dos kärlek, lagom dos lyx. har hunnit med hemmakväll, inflyttningsfest, mysig stranddag och en massa sla´ppande som gör att jag på första gången på länge känner mig utvilad och peppad inför en ny vecka. kanske kan det ha att göra med att jag fick svar på en av mina spontana jobbansökningar och att jag ska ringa personalansvarige på bolaget imorgon. äntligen kanske jag börjar se ljuset på min karriär? eller?
hann dessutom läsa 200 sidor i bara vanligt vatten och därmed är den utläst och jag jublade såklart när slutet blev precis som jag ville. nu ska jag börja på nästa bok som är på grund av leon av jenny leeb. älskade hennes grevgatan 22 så förväntningarna är höga!
nu blir det lasagne med sambon.
so long!
glömt bort er?
här är i alla fall resultatet av många svordomar och många timmars målande, packande, kånkande...

köksväggen pryds av egenknåpande bilder, vinöppnare och knivställ i magnet.

vårt lilla, lilla sovrum med mysigt snedtak

min walk-in-closet!
på återseende, nu ska jag söka jobb!
tågfilosofier från en förstaklasskupé

jag är på resande fot. närmare bestämt ska jag och P besöka min familj i skåne. jag kallar det inte att åka hem längre för hem för mig, det är stockholm. där hör jag hemma!
men i åtta dar ska jag hinna träffa mina vänner, umgås med familjen, få stockholmsbesök, festa med hästmänniskorna på falsterbo horse show, åka till köpenhamn. det blir ett stressat schema känns det som och tanken är dessutom att några dagar ska vara lata i en solstol. varför blir det alltid såhär? man tänker att man ska till skåne och koppla av men i slutändan är det när man kommer hem igen som man pustar ut och tänker äntligen är det över.
vi syns i vimlet!
jag börjar se slutet på min walk-in-closet

jag har spacklat, slipat, målat och fejat och det har gett resultat. från att ha varit en skruttig klädkammare med trähyllor från 1950-talet, gulnad målarfärg och en urblekt grön plastmatta på golvet ser jag nu en vitmålad, fin walk-in-closet där hyllorna är redo att sättas upp. hela lägenheten börjar faktiskt likna vår stil. det är inte längre orange och gröna väggar utan sobert ljusgrått och vitt. dessutom är taket skinande fräscht vitt och listerna blir lika skinande vita imorgon. om det inte vore för att tåget tar oss till skåne på måndag hade jag flyttat in genast!
nu blir det fredagsmys i mariehäll med melon!
officiell semester

egentligen ska jag ju sitta på jobbet nu, men jag vaknade oturligt nog med världens migrän klockan 4 inatt och den gick över på riktigt först för en dryg timme sen så jag har officiellt börjat min semester med migrän. snart ska jag iväg på ett ärende med vår brumbrumbil och sedan bär det av till vallentuna för att hjälpa P med att ta sig hem. är jag inte en för snäll flickvän?
the new shit

det här är början på mitt nya liv som växer fram i en förort till innerstadsstockholm. det är där jag kommer tillbringa det närmsta året, om inte mer, med världens underbaraste pojkvän och det är därifrån ni kommer få se mig blogga. jag är en bloggerska som varit med i gamet massvis med gånger i flera olika bloggversioner men på något sätt har jag alltid tröttnat efter några månader/år. vi får väl se vad som händer denna gången.
jag är 25 år, eller på väg att bli rättare sagt. jobbar och står i för att få mitt CV att bli ännu snyggare och för att jag faktiskt för det mesta tycker att det är riktigt roligt att gå till jobbet. visst är jag överkvalificerad min tjänst, men jag tror stenhårt på att om jag visar mina framfötter och "står ut" så kommer det löna sig i längden.
välkommen att följa med på min resa genom mitt privatliv!

